Utökade resurser för akustiska mätningar

Datum: 2012-02-03

Vi har nyligen föryngrat vår instrumentpark med två nya handhållna klass 1 ljudnivåmätare från danska Bruel & Kjaer.

Efter en utvärderingsprocess av tillgängliga mätsystem på marknaden valde vi att fortsätta med Bruel & Kjaer som leverantör. De tillhandahåller akustiska mätinstrument i teknikens framkant och har en aktiv utveckling av instrumentens mjukvara samt tillhörande PC-baserad analysplattform för analys och mätdatahantering.

Föryngringen innebär säker och smidig hantering av mätdata samt enkel och korrekt presentation av resultat. Det borgar för en säker analys och enkel återkoppling av erfarenheter. Det leder till en ökad kvalitet för våra kunder. Föryngringen medför dessutom en smidig och säker hantering vid mättillfället vilket minskar produktionstörningen på arbetsplatsen.

De ljudnivåmätare av en äldre generation som nu ersätts är fullt fungerande, korrekta och väl underhållna. Det innebär att vi de facto utökar våra materiella resurser för att utföra akustiska mätningar så som mätning av ljudnivåer och efterklangstider.

God jul och gott nytt år

Datum: 2011-12-22

Vi vill önska alla våra kunder, samarbetsparter, leverantörer och besökare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Samtidigt vill vi informera om att vi kommer att ha reducerad bemanning över mellandagarna men att vi kommer vara flera i tjänst för att kunna hantera era akuta akustikproblem.

Kommentarer till artikel avseende klassrummets akustik

Datum: 2011-12-21

Lennart Karlén har kommenterat artikeln ”Ökat brus i klassrum ger sämre inlärning hos elev” av Staffan Hygge et al., publicerad i Husbyggaren nr 7 2011. Artikeln finns att läsa här: http://issuu.com/husbyggaren/docs/2011_7/36.

En artikel om rumsakustik i klassrum från högskolan i Gävle, Staffan Hygge et al., leder till ett förslag att använda Smartboard och ljudabsorberande undertak med infällda högtalare. Det kan vara en fördel enligt artikelförfattarna för att dämpa bakgrundsbruset och förstärka talljudet från läraren, som ju annars också dämpas av absorbenterna. Med mikrofon och högtalare i tak blir läraren mer fri att röra sig och vända sig mot tavlan med ryggen mot eleverna enligt artikeln.

Det är en avancerad lösning med ett komplicerat hjälpmedel som börjar i utgångspunkten att studera vad eleverna minns av lektionerna. De menar att minnet inte bara beror på taluppfattbarheten och störnivån i rummet utan är mer komplext. Man nämner bland annat ventilationens kapacitet för att ta bort överskottsvärme från elever och deras bärbara datorer vilka numer ofta ingår som ett hjälpmedel för eleven i undervisningen.

Under alla år vi arbetat med förhållanden i skolor och klassrum, över 30 år, har vi funnit att man måste se till minst fyra klimat för att kunna bedöma den upplevda kvaliteten i rummet och därmed hur bra rummet fungerar för den tänkta verksamheten. Dessa fyra är luftkvalitet, termiskt klimat, akustiskt klimat och ljusförhållanden. I vår artikel "Fyra klimat - påverkan på människan i rum" (www.acad.se/se/hem/artiklar/fyra_klimat_-_paverkan_pa_manniskan_i_rum/), beskriver vi mer om dessa förhållanden. Brister det i något av dessa inverkar det menligt på arbetet i klassrummet. Här är alla fyra faktorerna lika viktiga. Det som ofta brister i klassrum är det termiska klimatet och de akustiska förhållandena.

Staffan Hygge et al. berör båda dessa i sin artikel där elevernas bärbara datorer medverkar till att öka ljudnivån och höja temperaturen i rummet.

Deras förslag att avhjälpa problemen med elektroakustiska hjälpmedel är väl komplicerat i ett rum av klassrums storlek. Bättre är att göra rummet korrekt från början. Rummet skall vara en hjälp för undervisningen inte ett hinder.

Klart är att rummet skall vara tyst. Vi använder 30 dB(A) som ett normkrav för fasta installationer i skolor. Det är normalt inte svårt att uppfylla. Dessutom skall karaktären på bakgrundsbruset vara ett bredbandigt brus med röd karaktär, gärna rödare än rött. De lågfrekventa tonbidragen från fläktarna skall dämpas till ohörbarhet. Annars kommer rummen att uppfattas som oroliga.

Lägre störnivåer är önskvärda. På 60-talet studerade man taluppfattbarhetens påverkan av bakgrundsnivån (Dahlstedt) och fann att om man sänker störnivån från de normala 30 dB(A) till 25 dB(A) ökar taluppfattbarheten, vilket ju borde vara en egenskap för minneskvaliteten.

Rummets ljudfördelning skall vara rätt. Det åstadkoms med rätt rumsform, rätt volym och ljudabsorberande, ljudreflekterande ytor placerade så att alla elever får tillräckligt mycket direktljud. Denna planering är väl utprövad sedan 60-talet. Under åren har vi fått bättre och fler absorbenter att välja mellan, så det är ingen svårighet att skapa ett rum med rätt ljudbild.

Rumsformen är en begränsning. Sedan länge är måtten 7–8 meter i plan, vilket ger nästan kvadratiska rum. En oregelbundenhet är en fördel och kan åstadkommas med inredningen. De kvadratiska rummen kan bli entoniga i sina dominerande rumsmoder. Man hör det så snart man går in i rummet att det mullrar med i lågfrekvensen. Dessa egenmoder kommer också igång när man pratar i rummet och maskerar en del av talljuden. Det är en rätt tråkig effekt i rummen. Med rätt absorbenter kan man minska styrkan på mullret, men de behöver placeras så att man påverkar utbredningen i plan. Återigen är det effekter man kan få genom att välja inredning som påverkar den horisontella utbredningen.

Absorbenterna i ett klassrum skall vara minst 40 mm tjocka mineralullsabsorbenter placerade på rätt ställen. En mineralullsabsorbent med tjocklek 20 mm eller hålad gips el. dyl. ger inte tillräcklig dämpning i låga frekvenser. Det blir en hörbar kvalitetsskillnad.

Det termiska klimatet är väl så viktigt. Deltar man i lektioner bland eleverna ser man tydligt deras reaktioner när temperaturen ökar i klassrummet. När temperaturen går över 25 grader är det få som kan bibehålla koncentrationen på undervisningen. Kan man hålla temperaturen på 20-23 grader är klassen vaken och alert. Temperaturen är mycket viktigare att kontrollera än koldioxidhalten.

Det är märkligt att man inte kunnat forma ventilationssystem som har kapaciteten att ventilera bort överskottsvärmen. I Sverige har vi gratis kyla nästan hela läsåret. Problemet för ventilationsbranschen är att de inte har kunnat utveckla tilluftdon som klarar lägre temperaturer utan att ge drag. Lågimpulsdon kom och gick för att de gav drag inom ett stort område. Temperaturen kunde inte sänkas under 18–19 grader, så kyleffekten var begränsad. Anklarna blev kalla.

Ett bättre don är de runda dysdonen som är en utveckling från textildonen. Några fabrikat fungerar, andra inte. Deras svårighet kan vara att stora luftmängder ger en för hög brusnivå. Ytterligare andra har utvecklats där man använder hela väggen som spridningsyta för att få bort impulsen. De är tillräckligt tysta och dragfria med temperaturer ner under 15 grader.

Kan man välja tilluftdon som fungerar komfortabelt med låga tillufttemperaturer är det ju ingen svårighet att kyla klassrummen med tysta system.

Vi tycker att Staffan Hygge et al. har en intressant studie som tar steget över till minneskvaliteten men skulle vilja uppmuntra till att studera inverkan av rummens basegenskaper i stället för att hitta hjälpmedel som kan kompensera felen. Det leder till fler system som skall underhållas av skolan och hanteras av personalen. Det är ingen bra väg för en skola.

Lennart Karlén är grundaren av ACAD och har många läsvärda artiklar samlade här på vår webbplats, titta på www.acad.se/se/hem/medarbetare/lennart_karlen/ och www.acad.se/se/hem/artiklar/alla/.